susanna boder

Såhär ser en tonåring ut

En tonåring med stressproblem, ångest, lider av osäkerhet och kroppskomplex har ni säkert alla hört talas om förrut. Som inte är speciellt nöjd med tillvaron, får ofta klaustrofobiska och ångestladdade attacker. Dessutom finns ofantligt stor osäkerhet kring framtiden, haten mot order från hemmet och skolan växer snabbare än könshåret. Det är en period då jag ska lära mig att flyga själv utan att min mamma (i mitt fall) alltid är närvarande. Jag förväntas kunna rösta om 66 dagar, jag förväntas kunna presetera bäst i allt jag gör, jag borde extrajobba, borde sminka mig, ha en partner, kunna lite på människor, ha en förebild men ändå vara säker i mig själv. Perioden går egentligen ut på att förändras, formas, utvecklas. Från barn till vuxen. Men ändå är kraven på mig högre än någonsin. 
Ett konkret exempel är att jag ständigt bedöms, på arbetsplatsen och i skolan, då tvingar jag mig själv att fokusera 100% på något som jag inte ens vet om jag är intresserad av. Kanske vill jag läsa en bok som inte skolan säger till mig att läsa, eller hinna med teaterlektionerna i bagis på torsdagskvällar istället för ställa in pga plugg. Jag är i en period då vissa dörrar öppnas, men de flesta stängs eftersom jag sakta men säkert tar mig igenom något som kallas uteslutningsmetoden. Låt mig vara, lita på mig för jag förväntas ju kunna allt ändå.

/Uppriven tonåring som helst skulle börja skriva till KP och Grynet för att bli hörd

 

Kommentarer

Laddar kommentarer...
Visa alla kommentarer
Formuläret laddas